Helgen...

... har varit lugn och skön. Igår slappade vi mest hela dagen och tittade på ungefär halva Safar Barlik, som gick på TV, sedan tröttnade vi eftersom vi inte förstod dialogen. Till vårt försvar var den på libanesisk dialekt. Här är en sång från filmen, med den legendariska Fairuz. Vi åt middag på Left Bank, ett nytt ställe som ligger vid Nilen. Det är inspirerat av (den senaste) egyptiska revolutionen, vilket märks bland annat i att golvet är lagt efter gatumönstret runt Befrielsetorget.

Idag åkte vi till en galleria utanför Kairo. Mitt bland halvfärdiga hyreshus i tegel och åkrar där folk arbetar med sina hästar, åsnor och bufflar och lassar upp skörden på bilflak, ligger en glaskoloss som kallas Dandy Mega Mall. Dit gick vi in, och som vanligt när man är instängd på ett ställe dit inte dagsljuset når in försvann i stort sett hela dagen. Men vi fick tag i allt vi behövde och kunde således åka hem nöjda och glada.

Vi besökte pyramiderna i Giza med några av mina klasskompisar för ett tag sedan. Det ser så roligt ut där, för staden slutar i princip precis där utgrävningsområdet börjar. "Giza - pyramider", som min klasskompis uttryckte det. Här är några av bilderna vi tog (ett genomgående tema är att de är ganska dåliga):

Sfinxen - numera fågelbo.

 Här är det meningen att det ska se ut som om jag håller upp Sfinxens haka...

 På väg ner i en drottnings grav.

VEM FAAN KLOTTRAR OVANFÖR FORNEGYPTISK SKRIFT?! Någon jävel som heter Said, tydligen.

Då var den första månaden på ILI avklarad! Jag gjorde proven igår och fick mina certifikat idag. Jag fick B+ i MSA och A i ECA, vilket jag inte hade förväntat mig. Jag har jobbat ganska hårt och lärt mig en hel del, så det var kul att se att det gav resultat även på papper.

Igår åt jag middag med min ECA-klass på Nile City, en restaurangbåt på Nilen. Vi delade på diverse arabiska förrätter och åt grillat till varmrätt. Vi pratade mest om vad vi ville göra med arabiskan och hur vi upplevde Egypten. Kvinnan som satt bredvid mig var lärare i filosofi och pluggade arabiska för att kunna forska i islamisk filosofi. Sedermera gick vi ut på däck och tog kort på feluccorna som körde omkring. Jag ska ladda upp de bilderna så fort jag har fört över dem till datorn. Eftersom jag gick hem genom Zamalek passade jag på att springa in på Diwan, en bokaffär som även säljer skivor och DVD-filmer, och kom ut med två Fairuz-skivor (jag lyssnar just nu på Dabkat), Cheftak av Soapkills och en skiva som jag tror är palestinsk folkmusik. Jakob kom och mötte mig på Shari'a el-Nil och så gick vi och fikade på Trianon, ett mysigt ställe på Game'at al-Dual al-'Arabiyya. Jag har för övrigt fått reda på att Game'at al-Dual är Kairos red-light district. Tänka sig.

Imorse hade jag min sista lektion i ECA 2. Vi fick lyssna på den här sången och sjunga med bäst vi kunde:




Min lärare tyckte att vi var konstiga som inte började gråta. Jag tror att alla andra gjorde som jag, stirrade oavvänt på pappret med texten som vi hade fått istället för att titta på bildspelet med (antar jag) människor som dog under revolutionen förra året.

I helgen ska jag bara slappa och läsa böcker på engelska. Och kanske repetera lite grammatik, om jag känner mig duktig.

Koptiska Kairo

Vi var i koptiska Kairo förrförra helgen.

Mä fiiish mushkila!

Det känns som om jag bara har pluggat och sovit den här veckan. Min skola ger månadslånga kurser, så det är väldigt intensivt. Första veckan på kursen i standardarabiska fick vi fyra dagar på oss att skriva en två sidor lång uppsats. Som tur är gav oss dialektläraren ingen läxa till på söndag, så den här helgen kommer jag kanske kunna komma ut och se lite mer av Kairo. Eller inte, det beror på hur det blir med den stora strejken som jag fick höra talas om idag. En tjej i min MSA-klass* nämnde att hon skulle gå och hämta ut sitt visum snart, på vilket läraren svarade att hon måste hämta ut det idag.

"När stänger polisstationen då?" undrade min klasskamrat.
"Jag vet inte, gå nu!" svarade läraren. "Du måste gå dit nu, för det kanske blir strejk på lördag och det är inte säkert att den kommer kunna vara öppen under strejken. Ingen vet hur lång tid det kommer ta innan du kan hämta ditt visum om det blir oroligheter. Alla som behöver förlänga sina visum måste gå och göra det innan lördag!"

Mitt visum går inte ut förrän 27 januari, men läraren tyckte att jag skulle gå och ansöka om att förlänga det idag i alla fall. Så jag och min klasskamrat fick springa iväg mitt i lektionen för att hämta våra pass och sedan ta oss till polisstationen i Agouza. Jag fick fråga runt lite innan jag hittade rätt byggnad, och eftersom jag alltid glömmer bort att slå upp ord som det är praktiskt att kunna, till exempel visum, fick jag försöka förklara för dörrvakten på engelska att jag behövde förlänga mitt visum. Det gick inte, hur många gånger jag än upprepade ordet "visa", och jag blev mer och mer stressad. Till slut tog jag fram mitt pass och visade honom visumet. Han sken upp. "Däruppe", sa han och pekade uppför en nedgången trappa. Jag sprang upp och hade ingen aning om vart jag skulle gå. Skulle jag till vänster, in i det stora rummet där tjänstemännen satt uppradade bakom glasrutor, eller rakt fram där en massa människor stod och trängdes och viftade med sina pass i något slags kö? Jag gissade på den köliknande folkhopen och gick och ställde mig längst bak med passet i högsta hugg. Efter någon minut dök min klasskamrat upp och puffade fram mig till nästa dörrvakt. Han talade om för oss att vi hade kommit försent och att kontoret hade stängt, vilket verkade märkligt med tanke på att det var fullt med människor i det andra rummet och ännu fler släpptes in. För inte första gången kände jag mig som en dum utlänning som inte förstår hur någonting fungerar. Efter att min klasskamrat hade tjatat lite på honom gick han med på att släppa in oss och ledde oss fram till en tant i en glaslucka. Även hon upplyste oss om att det var stängt.

"Kom tillbaka på lördag", sa hon med stenansikte.
"Men då är det ju strejk!" utbrast min klasskamrat desperat.
"Vi har öppet till halv två på lördag."
"Det kommer inte bli strejk", fyllde dörrvakten i. "Kom tillbaka på lördag, det är inga problem!"





*MSA = standardarabiska, ECA = egyptisk dialekt

Revolving Restaurant är överskattad

Grand Nile Towers snurrande restaurang har ~*semi-formell*~ klädkod, fick jag veta när jag ringde för att boka bord där igår. Jag blev besviken och lite panikslagen när jag insåg att min plan för den perfekta födelsedagsmiddagen skulle gå i stöpet. Jakob har nämligen inga byxor som inte är jeans och de enda skor jag har ser ut som en blandning mellan brogues och sneakers. Till slut firade vi på La Bodega istället, vilket visade sig vara ett mycket trevligt ställe. Det var mysigt halvmörkt, hade utsökt mat och fin inredning. Kvällen var räddad!

 Oxsvans eller lammkotlett?

 Förrätt: buffelmozzarella med tomat.

Glassen var gjord på buffelmjölk. Vad jag kunde känna smakade den bara som vanlig glass, så poängen med den var nog att buffelmjölk ser mycket häftigare ut på menyn.

För övrigt läste jag i de senaste online-recensionerna att maten på Revolving Restaurant inte är så god som den är svindyr, så jag väljer att se det som att vi slapp ur en turistfälla.

Vi får se om jag lyckas åstadkomma mer än ett inlägg i den här bloggen...

Nu har jag varit i Kairo i ungefär en och en halv vecka. Sevärdheter jag har besökt:

• Midan at-Tahrir (Befrielsetorget)

Sevärdheter jag inte har besökt:

• Pyramiderna
• Al-Azhar
• Khan al-Khalili
• Koptiska Kairo
• Egyptiska muséet

med väldigt mycket mera. Så jag har en del att göra utöver studierna. Jag bestämde mig för att försöka byta till en svårare nivå idag. Jag trodde att det skulle vara lätt med tanke på att det är en privat skola (igår råkade min lärare säga "kund" när han menade "student"), men jag fick göra provet som kommer i slutet av nivå 3 och prata med någon sorts studierektor som i sin tur gick och pratade med sin chef och visade mitt prov för henne. Jag såg henne granska mitt svar på sista frågan, en skrivuppgift, och skakade på huvudet medan hon diskuterade med studierektorn (eller vad han nu var). Jag förberedde mig på att tjata om att få byta till nivå 4 och funderade på hur jag skulle förklara att jag hade skrivit så dåligt på ett prov som borde ha varit lätt för mig. Döm om min förvåning när jag fick veta att jag skulle få byta till nivå 6! Jag är lite orolig för att det kommer vara för svårt, men lektionen idag gick bra. Det ska nog gå vägen, bara jag ser till att inte hamna efter.

I morgon fyller Jakob år. Det är tur att han tycker om god mat, för han önskar sig aldrig några saker. Jag ska bjuda honom på middag på Revolving Restaurant, en fransk restaurang som ligger på 41:a våningen och snurrar ett varv på 75 minuter med utsikt över Nilen och pyramiderna. Jag hoppas att de inte har fullt i morgon kväll, för när jag ringde för att boka bord idag kom jag till en telefonsvarare - eller ett felmeddelande, jag har ingen aning - som pratade och pratade utan att jag förstod ett ord.

Nu ska jag göra ett sista pluggryck, sedan ska jag sova.